Arktiska gener och att ärva rädslor

Arktiska gener och att ärva rädslor

Om man är intresserad av släkthistoria så brukar man förr eller senare också bli intresserad av genetik som är ett otroligt intressant ämne. I mitt huvud sammanställer jag ganska omedvetet varje dag släkter som finns i min närhet och deras ofta speciella egenskaper eller utseende. Ofta kan jag bara genom att titta på en person … Läs mer

Räveldarna

Räveldarna

Norrskenet har fascinerat mig så länge jag kan minnas och ännu idag kan jag omöjligen somna om jag vet att det pågår ett norrsken utanför. Jag tycker mycket om att fotografera norrskenet och har fått några ganska fina foton genom åren och jag är alltid lika entusiastisk varje gång jag står under det. Jag kan … Läs mer

Den gamla kåtaplatsen vid Ristivaara

Den gamla kåtaplatsen vid Ristivaara

De äldre i byn har alltid berättat att det för ganska länge sedan funnits en gammal kåta vid Ristivaara på den plats där det vi kallar för ”Anun-koija” idag ligger. Namnet betyder således ”Anunds koja” och där ska enligt den muntliga traditionen en gång i tiden en renskötare från Tärendö-hållet vid namn Anund ha haft … Läs mer

En tillbakablick på Granhult

En tillbakablick på Granhult

Av Pär Ahlberger, en man med sina rötter i Granhult, fick jag till mig skickat dessa bilder från byn. Hans pappa kom från byn och bilderna tog han under en återresa till ”fäders bygd” som han själv skriver. Njut ! Jag hade planer på att ta exakt likadana bilder på hur det ser ut idag, … Läs mer

Nybyggarsläkten Ryss från Nattavaara

Nybyggarsläkten Ryss från Nattavaara

Vi möter för första gången Mickel Simonsson Ryss vid tinget på Jokkmokks marknad år 1692. Där ges han rätten till landet vid Nattavaara där han tydligen uppfört ett nybygge inom Sjokksjokksbyn i Lule Lappmark. Om denna ”Ryss-Mickel” florerar ett flertal sägner och jag tänkte att så gott det går försöka ge en rättvis bild om … Läs mer

Det var påsken för de gamla – Paulaharju berättar

Det var påsken för de gamla – Paulaharju berättar

”Men sedan lättade det snart när de stora påsken kom. Så fick man flott igen och allt gott som ödebygden hade. Till och med Niilivaara-gubben högg upp kött så det dunsade och menade förtjust: ”Och nu ska vi ha lappkok.” Påsken var en härlig fest, för nu var vintern i nedan. Vårskimret kanade redan över … Läs mer

Nybyggarsamen Jonas Matsson Heiva i Vettasjärvi

Nybyggarsamen Jonas Matsson Heiva i Vettasjärvi

Enligt den muntliga traditionen slog sig en man vid namn Häivä-Mikko en gång ner på den höga österstranden av Vettasjärvi och där växte det sedan upp en storby. Den muntliga traditionen är ofta full av påhittigheter, men är trots det intressant ur en del perspektiv. Den kan spegla de människor som berättar den och deras … Läs mer

Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk

Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk

En man som väldigt många i Gällivare kommer till om man går bakåt i leden är skogssamen Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk. Jag är själv ättling till Fanni på väldigt många grenar och han har verkligen lämnat både spår och ättlingar efter sig. Vem var då denna Olof Tomasson Fanni? Prosten Per Högström som var … Läs mer

Nuortikon Marja – En mörderska eller bara elakt prat ?

Nuortikon Marja – En mörderska eller bara elakt prat ?

Nuortikon-Marja, eller Maria Andersdotter Labba som var hennes riktiga namn, finns omnämnd i otaliga muntliga historier. Anledningen till att vi ännu idag kan höra om henne i historierna är dock kanske inte så smickrande för hennes egen del. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och … Läs mer

Skon med näbb

Skon med näbb

”Efter åtskilligt sökande lyckades jag få tag på ett par små rum hos en familj, där jag slog mig ned med kyrkböckerna och mina egna mobilier. Härifrån skulle jag nu som ung, nybakad präst utöva vården av en församling på 149 kvadratmil med en befolkning, som talade tre olika språk. Det kändes till att börja … Läs mer

Kolaren i Kengis som kallade sig fransos

Kolaren i Kengis som kallade sig fransos

Omkring 1654 inkom en man till lappmarken som idag har tusen och åter tusen ättlingar som vandrar omkring i nordkalottens karga natur. Hans namn var Petter Servio och man vet att han först arbetade som kolare vid Julita bruk innan han 1654 inkom till Kengis vid Pajala. En kolare brände ved till kol genom att … Läs mer

En fransos på besök i förfädernas kåta

En fransos på besök i förfädernas kåta

För snart 300 år sedan, närmare bestämt år 1716, så besökte den franske upptäcksresaren och författaren Aubry de la Motraye Torne Lappmark. Vid Siikavaara som ligger mellan Mertainen och Torneälven träffade han på en skogssamisk familj som han skriver om i sin bok; ”När vi återkommit till vår båt, fortsatte vi vår färd på en … Läs mer

När ett ungt liv släcktes i ödemarken

När ett ungt liv släcktes i ödemarken

En bit i utkanten av den lilla byn Kuusihuornanen, närmare bestämt i början av Kuusipäävägen, bodde gubben Jatko med sin fru och deras djur. Gubben hade en rätt så bra jakthund men den var av den lite hårda typen som man inte ska ha lös i onödan. Namnet på hunden skiljer sig från olika källor … Läs mer

En rysk spion är lös i lappmarken

En rysk spion är lös i lappmarken

Den stora ofreden, eller ”isoviha” på finska, varade från år 1700 till 1721. Det hela började med det nordiska krigets utbrott år 1700 och fortsatte med ryska ockupationen av Finland år 1713 till 1721, som då var en del av det svenska riket. Efter den ryska segern vid Poltava 1709 intogs de finska städerna Viborg … Läs mer

Offerplatsen vid Unna-Saiva

Offerplatsen vid Unna-Saiva

År 1915 fann arkeologen Gustaf Hallström en av Sveriges största samiska offerplatser vid sjön Unna-Saiva intill byn Lillsaivis i Gällivare kommun. På platsen vart utgrävningen skedde finns än idag själva seitarna, offerstenarna, kvar vid vattenbrynet. Den större liknar en egyptiskt sfinx och den lilla ligger alldeles intill. ”Vid Unna Saiva har jag funnit en synnerligen … Läs mer

Patto-Podnie och yxan som ingen rost kunde bita på

Patto-Podnie och yxan som ingen rost kunde bita på

Vid en seite inte långt ifrån Gällivare, som i gamla tider varit Nederbysamernas (de som bodde på Gällivaredelen av Sjokksjokksbyn) Stuoramus Passe, det vill säga deras allra största helgedom, liksom stenen på Aranoive varit Kaitumlapparnas, låg en gång en stor järnyxa som ingen rost kunde bita på. Yxan ska ha kommit till seiten då en … Läs mer

Den gamla offerplatsen vid Avvakko

Den gamla offerplatsen vid Avvakko

Pehr Högström skriver i sin bok ”Beskrivning över de till Sverige lydande lappmarker” från år 1747 om seitar och likaså gör Jon Engström i sin bok ”Resa genom Norrland och Lappland till Sulitelma och Gellivare år 1834”. Dessa kunde som vi vet vara egendomligt formade stenar, hela berg eller andra naturformationer. Till dessa offrade folket … Läs mer

Vart låg Sjokksjokk ?

Vart låg Sjokksjokk ?

Jag tänkte ta upp en sak som ofta förbryllar många som börjar släktforska, nämligen Sjokksjokk. Jag funderade själv mycket över det för länge sedan och började läsa igenom gamla böcker för att få svaret på det jag sökte. Var låg Sjokksjokk och vad var det ? Svaret är lite komplicerat, men det enkla svaret är … Läs mer

Familjen Snickta & skattelandet Harriluobbel

Familjen Snickta & skattelandet Harriluobbel

I januari 2012 tog jag mig äntligen tid att hoppa på skotern och besöka det gamla lappskattelandet Harriluobbel som innehades av några förfäder och tillhörde dåvarande Sjokksjokksbyn. Helt hundra är det inte, men man är idag ganska säker på att Harriluobbel motsvarar det område som är omkring sjöarna Yil- och Ala-Harrilombolo invid berget Harrioive, ungefär … Läs mer

Arvet efter Valborg Israelsdotter; Ruuttin-Erkkis första hustru

Arvet efter Valborg Israelsdotter; Ruuttin-Erkkis första hustru

Jag hittade lite anteckningar och bilder som jag skrivit ner och sparat från bouppteckningen från min mormors morfars farfars mor, Valborg Israelsdotter från Kuusipää skatteland som ligger alldeles bredvid Granhult. Hon var ”Ruuttin-Erkkis” första hustru som jag skrivit lite mer om i ”Ödemarksbyn Kuusihuornanens historia”. När man läser igenom bouppteckningen efter Valborg så är det … Läs mer

Var Lars Mikkelsson Uhlat en mördare ?

Var Lars Mikkelsson Uhlat en mördare ?

Läs denna historia som börjar år 1712 vid tinget i Jukkasjärvi och skaffa din egna uppfattning om hur det låg till. Anno 1712 den 9, 10 och 12 Februari hölls ordinarie laga ting i Torneå lappmark uppå Jukkasjärvi tingställe med lappallmogen av Sigge- och Tingevaara byar. Närvarande var kronans befallningsman, välbetrodde Knut Böök och följande … Läs mer

”Jag ska en gång till fullo betala Uhlats-folket”

”Jag ska en gång till fullo betala Uhlats-folket”

Vem var det egentligen som mördade Mikkel Mikkelsson Uhlat ? Berättelsen som följer här nedför är lång, komplicerad men framförallt mycket intressant. Jag stötte på den första gången när jag läste igenom domboken för Jukkasjärvi tingslag år 1714 vilket är första gången vi får höra om detta. Utredningen fortsätter sedan under tingen 1715 samt 1716 … Läs mer

Nybyggarsläkten Uhlat från Ullatti

Nybyggarsläkten Uhlat från Ullatti

Den som släktforskar och har sin släkt omkring Gällivare kommer nog förr eller senare att komma till Mikkel Grelsson Uhlat och hans hustru Karin Larsdotter som var förste nybyggare i Ullatti. Han verkar ha inkommit till lappmarken under andra delen av 1600-talet men varifrån varken han eller hon kommer kan man inte med säkerhet bevisa. … Läs mer

Silverskatten i Rissa

Silverskatten i Rissa

Så länge jag kan minnas har jag fått höra om silverskatten i Rissa. Det var och är en intressant historia som man lyssnade till med skräckblandad förtjusning som liten. Jag kommer ihåg att jag som liten pojke fick lova min mamma och mormor att aldrig fara dit och söka. För tänk om haltian bestämde sig … Läs mer

Fem ur samma familj till graven samtidigt

Fem ur samma familj till graven samtidigt

Lungsoten, eller tuberkulos-tbc, var ett stort problem för Sveriges- och kanske främst norrbottens befolkning ända fram till 1950-talet. Framförallt levnadssättet med många barn, dålig hygien och trångboddhet gjorde att tuberkulosen spred sig som en löpeld i byarna. Många familjer splittrades och tradegier utspelades på grund av något som idag är sällsynt och enkelt kan botas … Läs mer

Var det Häivä-Junkka som bodde på Häivävaara ?

Var det Häivä-Junkka som bodde på Häivävaara ?

Funderingar och teorier om boplatsen på Häivävaara. Det är allmänt känt, i alla fall bland byborna i Kuusihuornanen, att det funnits en bosättning på Häivävaara nordöst om byn. Jag undersökte saken närmare för några år sedan och kunde konstatera att det fanns massvis med gamla härdar och andra spår på platsen. Men jag kunde ju … Läs mer

Karjel möter döden på Käppoware

Karjel möter döden på Käppoware

  Efter att ha läst boken ”Beskrivning över Sveriges Lappmarker”, skriven år 1747 av Pehr Högström, Gällivares första präst så hittade jag en intressant historia. Den är lite svårläst då det är grötig skrift där alla bokstäver ser likadana ut, samt att svenskan är gammal. Hittade dock denna berättelse igår som alltså är nedskriven 1747, … Läs mer

Ödemarksbyn Kuusihuornanens historia

Ödemarksbyn Kuusihuornanens historia

”Enligt muntlig tradition skall den första nybyggaren i Granhult ha varit en man som kallades för ”Ruuttin Erkki” (Erik från Ruutti), ibland även Huornas-Raukka (Granhults-stackaren). Till Granhult kom han närmast från Ruutti. Han var renskötare och hade många renar, tydligen var han lapp. Ruuttin-Erkki tycktes vara förföljd av en envis otur och eftersom han hade … Läs mer

Purnun-Hannu på Teletöisentunturi

Purnun-Hannu på Teletöisentunturi

Söndagen den 12:e januari 2012 startade jag skotern hemma i Avvakko och färden gick cirka fyra mil österut, mot det stora lågfjället Teletöisentunturi. Med sin milsvida utsikt ingår fjället i Sveriges längst östra belägna lågfjällskedja. I dessa omgivningar har jag spenderat min barndom. Fiskat i bäckarna, byggt kojor på Ristitunturi, kört skoter över Porotunturi, pejlat … Läs mer