Vart låg Sjokksjokk ?

Jag tänkte ta upp en sak som ofta förbryllar många som börjar släktforska, nämligen Sjokksjokk. Jag funderade själv mycket över det för länge sedan och började läsa igenom gamla böcker för att få svaret på det jag sökte.

Var låg Sjokksjokk och vad var det ? Svaret är lite komplicerat, men det enkla svaret är att Sjokksjokksbyn var barrskogsområdet mellan Piteälven och Kalixälven. Det var alltså ingen vanlig by, utan en sameby av stora mått som beboddes av skogssamer. Det har även funnits ett nybygge i senare tid med samma namn, det försvann dock under vattnet när Vattenfall byggde Letsi kraftstation.

karta_lappmarken_3

De människor som levde inom Sjokksjokkbyn var skogssamer vilka inte gjorde flyttningar upp till fjällen som fjällsamerna utan höll sig i skogslandet året om. Där hade dom särskilda landområden tilldelade till sig och sina familjer, kallade lappskatteland, och på dessa områden sökte man sin näringsmodell som kunde vara fiske, jakt och renskötsel. Ofta hade man på sitt skatteland en eller flera fasta skogskåtor som man kunde flytta mellan när årstiderna skiftade och renarna behövde nytt bete. Inom den delen av Sjokksjokksbyn som tillhörde Gällivare så var dessa skatteland bland andra;

  • Unnas Land
  • Jermacks land
  • Aimovuoma med huvudort Härkmyran.
  • Tjorvek (Hornberg) med Wuottasråfve
  • Kieresåifve med huvudort Skield-åifve.
  • Råneträsk
  • Stor-Muddos med Stubba och Ädnamråfva.
  • Leipipir med huvudort Råf-oive
  • Saivits med huvudort Hjertta.
  • Ladnivuoma med Njetjavuoma och Leipivuoma.
  • Mäntyvaara
  • Kuusipää med Jaesvuoma
  • Harriluobbel
  • Saibmo
  • Maisavuoma

med många fler..

Den äldsta officiella handling som kastar ett första ljus över samebyarna i Lule Lappmark tycks vara en i Kungliga Kammararkivet förvarad ”Uppbördslängd över viltskinn m.m.” från år 1590. Enligt denna längd bestod då Lule Lappmark av följande fyra samebyar; Sjokksjokksbyn, Jokkmokksbyn, Turponajurebyn och Sirkisluoktbyn.

Sjokksjokksbyn var alltså bebott av en grupp relativt välbärgade skogssamer vilka enligt en del källor ansåg sig vara lite förnämare och finare än de i väster kringströvande fjällsamerna. Det finns fler än ett namn på Sjokksjokk som också kallades för Nederbyn, eller Vuolle-siita på samiska vilket man ofta finner i kyrkböckerna och syftar då på den nuvarande Gällivaredelen.

Innehavaren av skattelandet fick skatta för detta i form av viltskinn, kött, fisk och även pengar om det fanns tillgängligt. Efter innehavarens död övertogs området och skatten av arvingarna vart igenom skattelandet med tiden kom att räknas som gemensam tillhörighet för ett antal olika familjer vilka där jagade och betade med sina renar. Lappskattelanden upphörde att finnas någon gång under slutet av 1800-talet och det land som då kunde ha ägts inom släkten i flera hundra år blev helt plötsligt i kronans ägo. Lite märkligt kan tyckas, men så är det.

Almert Merak, 60 år gammal från Sjokksjokksbyn. Fotad av Lotten Von Düben under hennes Lapplandsresa 1869.

År 1903 upplöstes Sjokksjokksbyn för gott efter att ha funnits i långt över 300 år. Den nordligaste delen blev till vinterbetesland för fjällbyarna och all skogsrenskötsel upphörde här. Delen nedanför blev till det som idag är Gällivare skogssameby och här bedrivs ännu idag framgångsrik skogsrenskötsel. En annan del blev till Sierri skogssameby, en del blev till Udtja vilka också ännu idag bedriver skogsrenskötsel. En bit av de södra delarna blev till vinterbete för fjällbyarna. Det ska också tilläggas att staten under 1900-talet försökte utrota skogsrenskötseln helt och det är tack vare duktiga och intresserade renskötare som stod upp för sig och sina intressen som den idag finns kvar.

Vid tiden för upplösningen år 1903 hade så gott som alla av de ursprungliga skattelandsinnehavarna redan varit bofasta sedan länge och innehade ofta nybyggen på sina gamla lappskatteland. De enskilda nybyggena blev med tiden till byar som hade sin glansperiod under de första årtiondena av 1900-talet för att sedan börja avfolkas i mitten av århundradet. Idag är det fortfarande väldigt vanligt att man inte säger sig vara från Gällivare när man pratar med någon från stan, utan härleder sig till en viss by. Detta trots att man kanske är andra eller till och med tredje generationen som bor och är uppväxt i samhället. Jag undrar lite om hur vanligt det är i övriga Sverige ? 🙂

Av alla de ovanstående skattelanden inom Sjokksjokksbyn kan jag härleda mig själv till ett tiotal och de släkter som bebodde dom. Här är några exempel;

Under Sjokksjokksbyn och skattelandet Saivits Berg hittar vi min morfars farfars farmors farfar (bl.a) Anund Anundsson med hustrun Ingri Larsdotter och deras barn. Det motsvarar området omkring dagens Storsaivis eller lillsaivis, dvs. Stuor-Saiva och Unna-Saiva. Här har en mycket stor offerplats hittats i början av 1900-talet och 600 föremål hittades vilka nu finns på Historiska Museet i Stockholm.

Under Sjokksjokksbyn och skattelandet Unnas Land hittar vi längst ner min morfars farfars farmors morfar; Lars Larsson Unna-Bjebmok med hustrun Christina Matsdotter och deras barn.

Mormors farmors farfars mormors morfar Mats Matsson och hans hustru Marget Andersdotter på skattelandet Maisavuoma under Sjokksjokksbyn.

Mormors morfars farfars mormors far Lars Ivarsson Snickta med hustrun Marget Mickelsdotter och barn på skattelandet Harriluobbel i Sjokksjokk.

Morfars farfars farmors far Anund Anundsson Junior med hustrun Christina ”Ella” Larsdotter Unna-Bjebmok och barn på skattelandet Kieris Berg i Sjokksjokk. Är förmodligen nuvarande området omkring berget Gierisoaivi vid Vuoddas.

Att man har sina rötter i skogarna lite här och där gör att jag faktiskt känner mig som hemma i vilka skogar jag än hamnar i här i Gällivare. ”Jaha, det var ju här som dom bodde” brukar jag tänka för mig själv och försöka minnas ur huvudet vilka människor det var och om jag kommer ihåg något speciellt. Det är såna saker som gör en skog till just något mer än bara några träd och berg, det finns alltid en historia bakom allt och människor har bott här mycket längre än man kan tro. Nu behöver du aldrig igen fundera över vart Sjokksjokk låg någonstans, för här ovanför har du svaret.

/Tommy

Annonser

10 thoughts on “Vart låg Sjokksjokk ?

  1. Tack för svaret Tommy! 🙂 Jätteintressant läsning, har helt missat att du skrivit mer sedan sist jag var och läste på din blogg. Kan man prenumenera på uppdateringar, hur gör man isåfall? Kram Marina

  2. Hittade själv var man kunde skriva in adressen, så man kunde följa bloggen! Så bortse bara från min fråga 🙂

  3. Kul att läsa om Sjokksjokk som verkligen var förbryllande när man såg det först. Jag har en bok som heter ”De bodde bland samer” av Christina och Tore Öberg (2011) utgiven i samarbete med Ajtte i Jokkmokk. Den handlar om Sjokksjokk både som sameby, marknadsplats och nybygge. De tillämpar samma geografiska utbredning som du på samebyn. De säger att den existerade i 400 år och att den uppgick i Sirkas sameby (där tror jag att din beskrivning är mer genomarbetad).Tänkte bara tipsa om boken om du inte sett den tidigare. Tack för artikeln!

  4. Hei. Dette var interesant lesning.Leita etter plass som heter Sjokksjokk ,så kom jeg over din side.Min slekt kommer også fra denne plassen.Mickel Pehrsson/Porno och hans hustru Ella Hansdotter,enligt førsamlingsboken boende i Sjokksjokk.Han var født 1728.Fødselsår før Ella Handotter er usikker.Mickel var min Farfars Farfars far trur æ.Slekta bodde også i Vettasjærvi.Lurer på om dem var av Same slekt? Nu bor slekta i Ballangen i Norge.Jeg Bor i Bjørnevatn i Norge.Min slekt på mor siden bor i kautokeino i Norge og er Samer.Hadde vært artig og finne sider på internett som jeg kunne utforske slekta videre.Har ett dokument som det står masse navn og fødsel år på om slekta mi fra Sverige.Den ble bestilt av min slekt 1957 fra Arkivarie Sven Dagermalm.trur det er fra Kiruna.Slekta flytta til Norge i 1833.Kansje vi er i slekt.

  5. Tack Tommy! Min släkt kommer från dessa trakter närmare bestämt Kieresåive. Släktnamnet Erson Padsu.
    Roligt att du skriver om detta. Tack än en gång. Mvh Inger Roslund

Kommentarer inaktiverade.