Nybyggarsamen Jonas Matsson Heiva i Vettasjärvi

Enligt den muntliga traditionen slog sig en man vid namn Häivä-Mikko en gång ner på den höga österstranden av Vettasjärvi och där växte det sedan upp en storby. Den muntliga traditionen är ofta full av påhittigheter, men är trots det intressant ur en del perspektiv. Den kan spegla de människor som berättar den och deras uppfattning om sig själv och sitt ursprung, men det är ingenting vi ska gå in på nu. Det är mest troligen Häivä-Mikko som är den Jonas Matsson Heiva som vi stöter på vid tinget i Jukkasjärvi år 1738;

”Det kiärade Lappen Jonas Madsson Heifwa ifrån Wettesjerf, som nu begynt idka Landtlefwerne och skattar 16 öre Silvermynt åth Cronan, till Lappländarne Mikkel Mikkelsson, Per Persson Harri, Jöns Henriksson, och Per Persson alle ifrån Taborsbärg eller Karackovara för det de skola innehafwa och bruk af dess rätta skatteland Packo Jäncke, Harri Jänckä och Tallitaxen Jäncka ängar, som skola ränta 5 Ko hö, anhåller fördenskull, at sielf få bruka och nyttia dem under sitt boställe Wettesjerf hwarest han 8 år sedan gård anlagt och begynt föda Creatur, och som Heifwa en och annan gång dem här om, men de alltid gifwit honom afslag; ty begiärar han der jämte sina utlagde stämnings penningar tilbaka af dem.

Härpå förklarade sig ofwannämde Swarande Samteln., att deras förfäder för dem innhaft och nyttiat förenämde ängeslätter, och där de skulle blifwa ifrån dessa bohlstäder skilde och lagde, så anföra the sig icke förmå någon skatt mera erlägga kunna, dock wille de icke förneka, att ju samma ängar skola höra Jonas Matsson Heifwas skatteland Haukivuoma till. På efterfrågan om Swaranderne något skrifteligit bewiis framte kunde, hurulunda och på hwad sätt de eller deras förfäder kommit till samma twistiga ängar, war ingen af dem som ägde det ringste document der å, utan tillbödo de samtelige Jonas Madsson Heifwa att friwilleligen afstå af Pecka Jäncka äng En koo höö, och halfannan dito af Tallitäxen Jäncka.

Men der med förklarade Jonas Madsson Heifwa sig icke wara nögder i lifstiden, utan påstår hela Packa Jäncka äng som skal ränta 4 Ko hö, då han will medan han lefwer låta sin fordran på Harri Jäncke och Taalitäxen Jäncke ängar, hwila, i annor händelse begiärar han dem i saken.

Fördenskull som Swaranderne anhöllo om anstånd i detta målet, att närmare der öwer uplysning inhämta och sig underrättade giöra; ty blef sådant och dem bewiljat till instundande Ting, hwilcket dem samteligen tydeligen företolckades den 16 Januarii 1738″

Karta över Vettasjärvi

Karta över Vettasjärvi

Jonas Matsson Heiva var född 1701 i Vaikko som låg under Siggevaarabyn blev alltså nybyggare i Vettasjärvi när han var omkring 29 år gammal. Släktnamnet Heiva, som också kan skrivas som Heifwa eller Häivä, är en gammal skogssamisk släkt som funnits länge i detta område och lämnat en hel del spår efter sig. Bland annat så benämns fortfarande en del av Vettasjärvi som ”Heiva” och ytterligare spår efter släktnamnet finns i naturnamn. En faster till Jonas är den beryktade Elin Larsdotter Heiva som jag skrivit om i ”Elin Larsdotter Heiva – Lappmarkens färgstarkaste kvinna”. Jonas pappa hette Mats Larsson Heiva och var omnämnd som skogssame i Vaikko redan 1696. Han ska ha dött 1724 och även han figurerade vid tinget ett flertal gånger. Mamman till Jonas hette Elin Jönsdotter.

Jonas gifte  sig med Brita Persdotter, som var född 1705 och dog 1792-11-01. Vem hon i sin tur var dotter till vet jag inte men jag håller det troligt att hon kom från något ställe omkring Vettasjärvi. De fick tillsammans följande barn;

Mats Jonsson Heiva. Född 1730 och död 1803-12-29. Gift 1754-01-27 med Anna Eriksdotter från Randijaur, född 1721 och död 1786. Hon var dotter till Erik Nilsson och Anna Nilsdotter i Randijaur.

Per Jonsson Heiva. Född 1735 och död 1813-05-28. Gift 1758-03-27 med Brita Ersdotter, född 1730 och död 1797. Paret fick åtminstone två döttrar, Brita och Anna. Brita gifte sig med Markus Persson Keino 1758-1830 och Anna gifte sig med Hans Mickelsson Purnu som jag skrivit om i ”Purnun-Hannu på Teletöisentunturi”. ”Per Jonsson var enligt traditionen mycket stolt över sina döttrar, och det finns ett par historier därom. Det finns även en historia om en drunkningsolycka i Teukkajärvi, och det var nog där Per Jonsson drunknade. Liket lades att torka, men järven kom åt det. Hans kvarlevor är troligen spridda på myrarna runt Teukkajärvi.” (J.K. Sörblom, Anbytarforum 2005 3/4)

Per Jonsson med familj i Vettäsjaur.

Per Jonsson med familj i Vettäsjaur.

Brita Jonsdotter Heiva. Född 1736.

Olof Jonsson Heiva. Född 1739.

Marget Jonsdotter Heiva. Född 1750-04-10 och död 1830-03-17 av ålderdom. Gift 1773 med Per Persson i Keinosuando.

Lars Jonsson Heiva. Död vid födseln 1752.

Lars Jonsson Heiva. Född 1756 och dog vid en drunkningsolycka 1778-10-01.

 

Jag håller det troligt att Vettasjärvi från början låg under Vaikko och Siggevaarabyn, och att Heiva då anlade ett nybygge på ett skatteland som troligen tillhört hans släkt och som benämdes som Haukivuoma. Vettasjärvi var dock inte någon ödemark utan här hade man vistats väldigt länge innan Jonas anlade sitt nybygge. Jonas och de övriga i Heiva-släkten syntes mycket under sin livstid och var ofta inför tinget. Det var renstölder, inbrott och övriga småbrott som de anklagades för. Kanske inte något man kan vara stolt över, men det avtryck de lämnade efter sig blev desto större för oss ättlingar att se idag. Under tinget i Jukkasjärvi i februari 1742 stod han tillsammans med Henrik Henriksson Heinonen anklagade för att ha stulit en körren av frun till häradstolken Mickel Jönsson Stålnacka.

”Det beswärade sig Häradz Tolcken Mikkel Jönsson Stålnacka öfwer Swågeren Henrik Henriksson Heinonen och Jon Madsson Heifwa för det en Kiör Rehn wärd 15 daler, skall för thes Hustru nästweckne höstars, uti deras Kiekeri bort kommit, hvarom Swaranderne betyga sig ingen Kundskap äga; förestälte att derföre Kiäranden bönderne Johan Andersson och Per Persson i Parackawara som uti snön En wicka för Andersmäss räckt samma Rehns fiät till deras Kiekeri, men på them ingen utgång ther ifrån förmärckt; hvarföre som emot berörda Personers frägd intet war att andraga, blefwo the ojäfacktigt Edeligen afhörde, och sedan pålemnad tienlig erhindran, anförde the forskilt hvar för sig, och först Johan Andersson att som för Tolckens hustru Maria Henriksdotter Heinonen, tå hon på första föret warit till Parackavara att beställa sina ärender, thes Kiör Rehn skall ther kommit att Rymmia ifrån henne, så skall hennes Man Stålnacka infunnit sig hos honom at fråga efter Rehnen, och som fiäten efter En Rehn syntes den wäg han tagit sig före så skall witnet i omrörde Stålnackas med thes Swåger Jakob Henriksson närvaro, fölgt samma fiät alt ifrån Parackawara och till Heinonens och Heifwas Kiekeri i Wettes, medan lagom Snö war, hwarest the förmärckte then wara standade, efter som ingen utgång på samma fiät ther ifrån kunnat synas; när the woro inkomne i Kiekeriet funno the ingen Ren som söktes, icke eller Heinonens och Heifwas Renar som ägde samma betesmark, så att det war säkert En flycktig Ren kommit dit och intet ther ifrån, men om den war Stålnacka tillhörig kunde witnet intet säya. Upläsit.

Sedan anförde Per Persson uppå then aflagde Eden, att En eller twå nätter efter det Kiör Rehnen rymt ifrån Tolckens hustru i Parackawara emellan Andersmäss och Juhl skall witnet med Per Persson Harri och dess hustru warit till Wettes träsk att draga not, tå the uti Sniön förnummit färska fiät efter en Rehn som gåt ifrån Parackawara till Heinonens och Jon Matzon Heifwas Kiekeri hvarföre som han förmente den samma warit Tolckens hustru tilhörig, fast han det med säkerhet ey gittar berätta, så skall Wittnet med förnämnde Sälskap gåt stad att see ther efter, tå the ingen utgång ther ifrån, upläsit.

Och sedan Parterne här öfwer något twistat, anböd Henrik Heinonen En plåt i förlickning jemte Stemning penningarne, hwilket som Mikkel Jönsson Stålnacke för giltigt antog, med försäkran å begge sidor att sielfwa draga försorg Häradz Rätten för thenna gång målet ther wid bero.”

boazu

Från Jonas Matsson Heiva och hans hustru blev sedan släkten bofasta för gott och idag finns ett stort antal ättlingar till detta par. Min egna koppling till Heiva-släkten är stor, till Jonas Matsson Heiva och hans faster Elin Larsdotter Heiva går över fjorton släktled ifrån min mormor och morfar.

Jonas gick från ett nomadiskt skogssamiskt livssätt till att bli nybyggare, att odla marken och ha boskap ifrån att endast fiska och hålla renar. Ännu idag finns ättlingarna kvar som kan berätta om Häivä-Mikko, och fortfarande smyger vi omkring i samma skogar som Jonas Matsson Heiva en gång gjorde. Språket har gått från samiska till finska, och nu till svenska, fast vi fortfarande låter som finnar.

/Tommy Rapp

Annonser

2 thoughts on “Nybyggarsamen Jonas Matsson Heiva i Vettasjärvi

  1. Kul att hitta information och få läsa om släkten från min farmors sida. hennes mormors farfar hette Heivva Jonas Matsson. Jag har nyligt börjat med släktforskning

  2. Underbar läsning! Och stort tack för notisen om Marget Jonsdotter Heiva’s gifte med Pehr Pehrsson i Keinosuando.

Kommentarer inaktiverade.