Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk

En man som väldigt många i Gällivare kommer till om man går bakåt i leden är skogssamen Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk. Jag är själv ättling till Fanni på väldigt många grenar och han har verkligen lämnat både spår och ättlingar efter sig. Vem var då denna Olof Tomasson Fanni?

Skogssamisk timmerkåta.

Skogssamisk timmerkåta.

Prosten Per Högström som var den förste prästen i Gällivare skriver i sin omtalade bok ”Beskrivning öfver de till Sweriges Krona Lydande Lappmarker” följande text;

”I Lule lappmark finns en lapp, som försökte att vara tillika både lapp och nybyggare.
För den skull byggde han sig hus på ett visst ställe av sitt land, samt köpte kor och
satte somliga av barnen däruppå, som arbetade på jorden och skötte sin boskap, men
själv bodde han i tjäll (kåta) tillika med de övriga barnen och for med sina renar
omkring. Av hans barn är nu trenne nybyggare, nämligen i Kilwovare (Kilvo), Purno
och Kaeppowoma (Avvakko), men de övriga äro lappar.”

Dessa barn ska ha varit Per Olofsson Purnu omnämnd i Purnu, Mickel Olsson Kilvo i Kilvo, Anders Olsson Keppo i Keppovuoma (Avvakko). Fadern som så strategiskt placerade ut barnen var alltså skogssamen Olof Tomasson Fanni, född omkring 1670 någon gång i Sjokksjokk. Han skattade för Saibmo lappskatteland och var gift med Brita Mickelsdotter Ryss, född 1669 i Nattavaara och död 1730 i Kilvo. Brita var dotter till nybyggaren Mickel Simonsson Ryss i Nattavaara som jag skrivit om i ”Nybyggarsläkten Ryss i Nattavaara”.

Skattelandet Saibmo var beläget norr om Nattavaara, omkring nuvarande Kilvo. Det synes av skattesummorna som han betalade att döma ha varit ett land av medelstorlek. År 1687 förs den unge sprintaren (benämning på same utan eget skatteland) Olof Tomasson Fanni in i Sjokksjokks skattelängd. År 1692 uppges han vara hållapp (same som skötte rentransporterna) vid gruvan i Gällivare malmberg, för att sedan därefter sluta med rentransporterna och börja skatta för lappskattelandet Saibmo.

Området omkring Kilvo med Saimu utmärkt.

Området omkring Kilvo med Saimu utmärkt, vet dock inte säkert om det är det Saibmo vi talar om.

I boken ”Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750” av Peter Sköld kan vi läsa att Olof Tomasson Fanni skattar själv hela perioden 1695-1742 och bör således ha uppnått en ansenlig ålder vid periodens slut. Själv erlägger han hela tiden en skatt över medelnivå men när även sönerna börjar skatta dras deras gemensamma genomsnittsskatt ner till medelnivå.

Äldste sonen Per Olofsson börjar skatta 1716. Han anges redan från början vara nybyggare och det är oklart om detta nybygge anläggs inom faderns lappskatteland. 1722 gifter han sig med en kvinna i Överkalix och fem år senare har han slutat erlägga skatt i  Sjokksjokksbyn. 1723 skattar Olof Tomasson Fanni tillsammans med sonen Mikael men 1726 uppges det att denna flyttat till Torneå. Han återkommer dock i längderna 1741.

Sonen Olof Olofsson börjar skatta 1726. 1730 anges det att både han och fadern bor i Kilfvovari, nuvarande Kilvo. Olof och Mikael kräver i tinget 1732 att Pål Jonsson Storropare på landet Kaippasvarj ska avhålla sig från fiske i sjön Tidnejaur, vilket denna lovar att göra. De innehade tydligen landet på östra sidan sjön medan Pål Jonsson Storropare hade landet på västra sidan.

Olof Tomasson Fanni hade en segsliten tvist mellan 1732-33 med nybyggaren Karl Hansson i Lenasjoki (Skröven) om flakalandet (land vart man uppförde fångstfällor) Råfwawahra. På tinget 1734 hävdar de båda att berget Rofwiware hör till deras land, och försöker styrka detta med att låta gamla män i Sjokksjokksbyn vittna till deras fördel. Samen Nils Knutsson Petza berättar att berget hört till såväl Olof Tomasson Fannis faders som farfaders land. Men eftersom Karl Hansson också vill ha rätten till berget av hävd finner häradsrätten det bäst att låta nämndemännen Jakob Grelsson och Erik Rim göra en förundersökning. Det verkar som att Fanni fick behålla flakalandet Råfwawahra inom sitt lappskatteland eftersom inget mer hörs om saken.

Äldste sonen Per anlägger förmodligen ett nytt nybygge efter giftermålet, det har nämligen förflutit 15 år sedan han senast skattade när han åter dyker upp i skattelängderna 1740, det vill säga den tid som nybyggarna var skattefria efter att ha anlagt ett nybygge. 1738 anger kronofogde Wallman brodern Mickel som nybyggare i Kilfwowarj, 8 mil norr om kyrkan. Det sträcker sig 1/4 mil i väster, 3/4 mil i norr, 3/8 mil västerut och 1/2 mil österut. Från 1740 skattar bröderna tillsammans och 1749 uppges det i en förteckning över nybyggarna i Sjokksjokk att de tillsammans sår 6 skälsland och föder tio kor på frostaktig, skenlänt jord. De utövar ett helt ringa fiske och brukar skog bara till husbehov. Samtidigt får de sin skatt höjd från 2 till 5 daler silvermynt.

Saibmo var således ett skatteland som från slutet av 1600-talet innehades av Olof Tomasson Fanni och hans söner. Deras tillvaro synes ha rymt en del konflikter med både nybyggare och andra samer, i vilka de dock tycks ha hävdat sin rätt förhållandevis väl.

Olof Tomasson Fanni och Brita Mickelsdotter Ryss fick efter vad jag hittat följande barn:

Mickel Olsson Kilvo – Född 1692 och död 1760-11-18 av magrev i Kilvo. Var nybyggare samt kyrkvärd i Kilvo. Gift med Margareta Johansdotter, född 1710 i Jukkasjärvi socken och död 1789-08-14 i Kilvo. Totalt fick paret tolv barn. En son till dem är Jakob, född 1754 i Kilvo och död 1818 i Porsi. Nybyggaren Nils Jakobsson och hans hustru som var barnlösa upplät 1786 hela sitt nybygge i Porsi till sin dräng, lappen Jakob Mickelsson Kilvo, född 1754. Detta mot att han försörjde dem till döddagar och hemmanet fick enligt domboken 1798 benämningen Ytterluleå nr.2. Efter hustruns död verkar det som att Olof Tomasson Fanni bosatte sig hos sonen Jacob i Porsi vart han senare avled. Nybygget i Porsi tog efter Jakobs död över av sonen Johan Jakobsson född 1792. Han lät år 1832 insyna sitt nybygge Ytterluleå och det av ålder under Ytterluleå by hörande lappskattelandet vart han höll sina renar.

Johan Jakobssons lappskatteland.

Johan Jakobssons lappskatteland.

Anders Olofsson Keppo – Född 1690 och blev nybyggare i Keppovuoma (Avvakko). Gifte sig 1719-04-04 med Brita Nilsdotter, född 1690 i Sjokksjokk. Deras dotter Lucia som  var född 1724 fick utom äktenskap sonen Anders, som är den Anders Andersson Labba (1759-1828) som blev nybyggare i Purnu och är stamfader för de flesta där.

Anders Olsson Keppo med familj.

Anders Olsson Keppo med familj.

Fin dag i Avvakko fotat från mitt hus.

Fin dag i Avvakko fotat från mitt hus.

Per Olofsson Purnu – Född 1694 och död 1766. Gift med Karin Nilsdotter 1698-1761. Han nämns tillsammans med sonen Mickel Persson (1728-1798) som nybyggare i Purnu år 1762. Mickel Persson sålde besittningsrätten till Purnu åt Lars Johansson Hakkas. Sonsonen Hans Mickelsson Purnu sålde 1790 sitt lappskatteland Hiertta till Anders Andersson Labba som nämnts ovan, och hamnade i Vettasjärvi. Se ”Purnun-Hannu på Teletöisentunturi”. Ungefär samtidigt förvärvade Labba äganderätten till nybygget i Purnu av Lars Johansson Hakkas.

Olof Olofsson – Jag har inte hittat så mycket mer om honom än att han skattar med fadern i Kilvo. Ska fördjupa mig i detta och uppdatera när jag hittar mer.

Ättlingarna till Olof Tomasson Fanni och Brita Mickelsdotter Ryss spred sig med generationerna över hela skogslandet och idag finns det tusentals levande ättlingar till detta par.

/Tommy

Annonser

14 thoughts on “Olof Tomasson Fanni från Sjokksjokk

  1. Thank you, Tommy. Olof was my ancestor, too . . . he has many hundreds of descendants here in the United States.

  2. Tusen tack finaste Tommy för att du tar dig tid att skriva om allt detta! Det är så spännande att läsa!

  3. Tommy, kan man se ungefär hur mycket skatt, i dagens mått mätt, som de betalade i skatt?

  4. Nog hittar jag Olof Thomasson i mitt ”anträd” också, men inte som direkt anfader, utan en av hans ättlingar gifte sig med min ”anmor”

    Erik Hansson Lindberg och Maria Persdotter Heinonen

    Är förövrigt och släktforskar främst makens släkt i Falutrakten, och där hittar jag de välbekanta personerna och anorna även till oss, Frans Servio, Baltzar Thun, och Erik Jönsson Stålnacke.

    http://roadtriprelatives.blogspot.se/2013/03/falun-i-mitten-pa-1600-talet.html

    Allt hänger ihop. 🙂

  5. Alltid intressant läsning här! 😀 Simonsson Ryss har jag på många ställe bakommin morfar men Purnu finns bara i ett led, efter Per Olofsson Purnu (sedan även hans barnbarn Hannu Purnu som du skrev om-också otroligt läsvärt!). Keep it going (coming!).

    • I Nattavaara hembygdsförening finns forskning gjord och i den skriften kan man läsa om Simonsson Ryss.Namnet Ryss tror man har att göra med att han var ryss som flytt undan kriget i Ryssland och in till Finland(var svenskt då)

  6. Vart tog den där DNA-artikeln vägen? Den var ju intressant! Speciellt det där med Komi och den andra nomadgruppen. Borde innebära att jag också har släktskap med dem.

  7. Verkligen intressant ! Enligt forskningar hör jag till generation åtta efter Olof Tomasson, alltså var Olof Tomasson min farfarsfarfarsfarfarsfarfar. Hans Mickelsson som flyttade till Vettasjärvi var min farfarsfarfarsfar. Går man bakåt åtta generationer så är man släkt med tusentals!
    Bror Erkstam(Eriksson)

Kommentarer inaktiverade.