Purnun-Hannu på Teletöisentunturi

Fin dag att göra en expedition på ! Avvakko visar sig från sin bästa sida.

Söndagen den 12:e januari 2012 startade jag skotern hemma i Avvakko och färden gick cirka fyra mil österut, mot det stora lågfjället Teletöisentunturi. Med sin milsvida utsikt ingår fjället i Sveriges längst östra belägna lågfjällskedja. I dessa omgivningar har jag spenderat min barndom. Fiskat i bäckarna, byggt kojor på Ristitunturi, kört skoter över Porotunturi, pejlat bortsprugna hundar från Teletöisentunturi och grillat korv på Ristivaara, med andra ord är det för mig välkända trakter.

Kallt, enormt med snö men äntligen var fjället i sikte !

Till denna plats kom en gång min morfars mormors farmors farfar, vid namn Hans Mickelsson Purnu, även kallad ”Purnun Hannu” med sina renar. Genom material som finns sparat, bland annat tingshandlingar, så vet vi att han ägde och skattade för sitt lappskatteland Hiertta och mest troligen ingick Teletöisentunturi i detta. Det är komplext att sätta precisa gränser för dessa gamla lappskatteland då råmärken och vidare inte kom fram annat än vid tvister. Men ofta utgjordes gränser av naturliga saker såsom bäckar, berg och älvar.

Kafferast vid myrarna omkring Narkausjärvi.

För den som inte vet så var ett lappskatteland ett område vart en familj eller flera fick sitt levebröd ifrån fiske, jakt och renskötsel. Dessa områden var nog generellt väldigt stora, uppemot flera kvadratmil och gick i arv inom familjen så länge man skötte sin skatt. Skatten kunde betalas i torkad fisk, pälsar, pengar med mera. Lappskattelandet ingick i sin tur i en by eller siita som innefattade flera lappskatteland och många familjer, i detta fall ingick Hiertta i Sjokksjokkbyn som sträckte sig från Jokkmokkstrakten ända upp till Kalix älv. Sjokksjokksbyn var belägen i skogsområdena, alltså fanns inga fjällsamer i denna by. Från 1605 var Sjokksjokk den största samebyn i Norrbotten, men 1903 avvecklades den och gick upp i andra intilliggande samebyar. Den norra delen blev vinterbetesmarker för fjällbyarna, en del blev till Gällivare skogssameby och en del blev Sierri skogssameby. En del gick också till fjällbyarna inom Jokkmokks socken som vinterbete.

För att återgå till personen i fråga;

Hans Mickelsson Purnu, född 1763-04-25 i Purnu. .

Gifter sig 1790-04-05 i Lappkyrkan, Gällivare med;

Anna Persdotter Heiva född 1763-04-05 i Vettasjärvi. Död 1833-09-01 i Vettasjärvi.

Anna Persdotter var dotter till Per Jonasson Heiva och Brita Ersdotter. Om Anna berättas att hon var husligt lagd, medan systern Brita skötte karlsysslorna. De var Per Jonasson Heiva och Brita Ersdotter enda barn.

Per Jonasson var troligast son till Jonas Mattsson Heiva, nybyggarsame och förste nybyggare i Vettasjärvi. Det finns också uppgifter om att han kunde vara son till Johan Keisari, same med kopplingar till Vettasjärvi men hur det ligger till har jag inte lagt allt för mycket tid på. ”Per var enligt traditionen mycket stolt över sina döttrar, och det finns ett par historier om detta. Enligt sägnen så dog Per i en drunkningsolycka i Teukkajärvi och liket lades att torka men järven kom åt det. Hans kvarlevor ligger troligen spridda på myrarna runt Teukkajärvi. Dödsboken för Gällivare säger att ”liket consumerat af odjur”. Detta meddelar släktforskaren JK Sörblom på anbytarforum för många år sedan.

I boken ”Den barnlösa byn” av Lars Ellenius & Anders Alm finns följande muntliga tradition nerskriven om Hans Mickelsson Purnu:

”Hans Mickelsson Purnu kom från just byn Purnu och kallades för ”Purnun-Hannu”. Enligt den muntliga traditionen hade han sina renar i skogsmarkerna runt lågfjället Teletöisentunturi en mil väster om Vettasjärvi, men så kom en hård vinter när nästan alla renar svalt ihjäl för honom. Det blev bara tjugosju renar kvar av hela hjorden. Dem samlade han i ett rengärde i närheten av fjället och matade dem så att de skulle klara vintern, men så en natt gick en björn in i rengärdet. När Purnugubben kom till gärdet hade björnen slagit ihjäl alla renar utom två. Därigenom blev han utblottad och slog sig ner som fiskarlapp vid Vettasjärvi. Ur hans boställe utvecklade en av sönerna sedan ett kombinationsjordbruk, men renskötseln behöll man inom släkten som en binäring.”

Purnu-gubben må vara död sen länge, men renar betar ännu på Teletöinen.

Det är också känt genom bevarade handlingar att han sålde sitt lappskatteland Hiertta till Anders Andersson Labba från Purnu år 1790. Denna Labba är stamfader för många av de samer som än idag har renar i Gällivare skogssameby. Hans Mickelsson Purnu var sonson till Labbas morfars bror, Per Olsson Purnu. Hiertta fortsatte alltså att vara aktivt som lappskatteland inom släkten. Hiertta finns dock inte längre kvar i jordeböckerna. Enligt historiken Lennart Lundmark förvandlades hela Lappmarken på 1800-talet på något sätt till kronojord i myndigheternas ögon, oberoende av om samer hade lappskatteland eller inte.

 

Mikkel Persson Purnu med familj i husförhörslängderna.

Mikkel Persson Purnu med familj i husförhörslängderna.

 

Hans Mickelsson Purnu kom från just byn Purnu. Hans fader, Mickel Persson är med farfadern Per Olofsson omnämnda som första nybyggare i Purnu 1762. Prosten Högström som var den förste prästen i Gällivare och också namngivaren till Per Högströmsgatan i Gällivare skriver i sin bok ”Beskrivning öfver de till Sweriges Krona Lydande Lappmarker”;

”I Lule lappmark finns en lapp, som försökte att vara tillika både lapp och nybyggare. För den skull byggde han sig hus på ett visst ställe av sitt land, samt köpte kor och satte somliga av barnen däruppå, som arbetade på jorden och skötte sin boskap, men själv bodde han i tjäll (kåta) tillika med de övriga barnen och for med sina renar omkring. Av hans barn är nu trenne nybyggare, nämligen i Kilwovare (Kilvo), Purno och Kaeppowoma (Avvakko), men de övriga äro lappar”.

Dessa barn var Per Olofsson Purnu omnämnd i Purnu, Mickel Olsson Kilvo i Kilvo, Anders Olsson Keppo i Keppovuoma. Deras fader som strategiskt placerade ut barnen var samen Olof Tomasson Fanni, som skattade för Saibmo lappskatteland och var gift med Brita Mickelsdotter Ryss, dotter till Mickel Simonsson Ryss i Nattavaara.

Att samer blev nybyggare var inte ovanligt på något sätt, och jag skulle vilja säga att de flesta byar härstammar från skogssamer som blivit nybyggare på ett eller annat sätt. En ny nybyggesförordning för Lappmarken kom 1749 och i den fick även samer rätt att ta upp nybyggen, även om det redan skett problemfritt för dom som velat det redan före denna tid. Genom att ta upp ett nybygge så säkrade man sina gamla skatteland och med facit i hand så var det nog ett ganska bra drag. Ättlingarna verkar ännu på samma land och kan jaga och fiska tämligen utan större begränsningar.

Hans Mickelsson Purnu lämnade vår värld den 25 april 1840.  Drygt 172 år senare kom hans  barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn till hans gamla skatteland och hälsade på. Att komma hit till Teletöisentunturi och titta ut över vidderna i ett fantastiskt väder gör en glad. Glad för att man bor på en sådan vacker plats av världen och glad för att man är så djupt rotad i densamma. Det blev en fin dag med många mil på skotern och som avslutning på det hela serverades blodpalt och kött hemma i Avvakko. 🙂

Tommy

Annonser

6 thoughts on “Purnun-Hannu på Teletöisentunturi

  1. Hej! Jag fann detta spännande inlägg när jag gjorde sökningar på Fanni och Purnu. Hans Mickelsson Purnu är nämligen min morfars farmors farfars far. Vänliga hälsningar Jeanette Hedman

  2. Hans Mickelsson Purnu was the great-grandfather of my great-grandfather Erik Wilhelm Eriksson Lindberg, whose son Axel immigrated from Sweden to the United States. Axel had a large cattle operation in North Dakota called Rainy Butte Ranch, on land once used by Dakota/Lakota, and before them, by the Mandan and Hidatsas tribes.

    Thank you for sharing this family history. I would love to visit the land of my ancestors.

  3. Hei Tommy,
    Når man driver med slektsforskning så hender at man kommer over slike flotte beretninger som du har på din side. Hans Mickelsson Purnu er far til Anna Katharina(Kajsa) som blei gift med Ander Andersson Karlstrøm. Deres sønn Erik Daniel som er min farfarsfar, flyttet til Norge med sin familie i 1874. Jeg har hatt gleden av å besøke Kaunisvaara og andre deler av Pajala. Takk for at du deler dette med oss andre!
    Sigmund

Kommentarer inaktiverade.